Forget all the reasons why it won't work, and believe the one reason why it will.
Jag klagar en hel del. Sanningen är nog att jag klagar mest hela tiden istället bara för att bita ihop. Inom mig klagar jag och skriker på mig själv hela tiden och självklart går en del av det ut över min bättre hälft som vill mig så väl, som alltid vill få mig att må bra.
Jag menar inget illa, men ibland råkar det slippra ut ur min strupe, det blir för mycket ibland. Alla idiotiska tankar man drar på sig om dagarna. Men det är svårt. Svårt att slänga ut alla positiva känslor på en människa, det är som när man visar sig helt naken för en person för första gången. Så obekvämt och jobbigt att man hellre bara gräver ner sig i ett hål för att slippa se i deras ögon att man är fet och äcklig.
Hur kan det vara så lätt att vara iskall än att vara så glad och otroligt gullig mot en människa man verkligen älskar?
Önskar jag kunde få honom att verkligen förstå hur mycket jag älskar honom. Han är verkligen inte som någon annan kille jag träffat förr. Han är snäll, så galet gullig mot mig. Han vill det bästa för mig och han bryr sig verkligen om mig. han skulle aldrig medvetet göra mig illa på något sett. Han bryr sig helt enkelt om mig.
Som ibörjan när vi precis blivit tillsammans och han kysste mig i en mataffär. Vanliga människor skulle tycka det var vardag, men inte jag. Jag blev helt ställd, tyckte det var lite pinsamt och blev lite skrämd samtidigt. Jag hade aldrig någonsin stått i en affär och fått en sån fin kyss förut. Eller som när han vill hålla min hand när vi går på stan, min första tanke var verkligen "vad håller han på med?". Men egentligen är det inte konstigt alls att kyssas och hålla händer. Men jag var så van vid annat att jag inte visste bättre. Han har verkligen visat mig vad kärlek är, för nu klarar jag mig inte utan det, utan honom. Han skulle aldig någonsin kyssa en annan tjej och sen inte höra av sig på två månader. Han skulle aldrig smsa sina ex om hur fina de är, eller skriva till andra att de borde träffas och hitta på "saker". Jag kan verkligen lita på honom, han är det bästa jag har och jag önskar verkligen det fanns ord att beskriva för honom om hur mycket jag verkligen älskar honom. Jag kan verkligen vara mig själv med honom, säga vilken sorts glass jag är sugen på utan att tycka det låter fånigt, kolla på barnfilmer och inte bli retad.
jag hoppas jag en dag finner orden som får honom att förstå hur mycket han verkligen betyder för mig.
För jag älskar honom.<3
it's like screaming but no one can hear
Tillbaka på ruta ett. Jag orkar inte mer, alltid ruta ett!
Varför kan inte jag få komma till nästa nivå någon gång? Är det något seriöst fel på mig som gör att folk ratar mig fast jag gör mitt bästa? Jag vet inte vad jag gör fel längre, allt jag vill är att ha en fast punkt jag kan känna mig trygg vid, varför kan jag inte bara få hitta den punkten och börja bygga upp mitt liv igen?
Jag tar det för hårt jag vet, livet är hårt och tillslut kommer det gå för mig med.. Men jag orkar inte kämpa mera.
Jag orkar inte bo i en lägenhet med en person jag knappt känner som jag inte ens kommer överens med. Som tänder lampor när jag vill sitta i mörkret, som ställer sig och diskar när jag vill ha det tyst för att jag snart lägger mig ner och gråter. Det är så ensamt, allt jag har här just nu är ensamhet, och jobb. Kanske är det dags att flytta hem igen, men vad finns där?
Jag känner inte igen mig själv längre, jag skäller på min pojkvän som aldrig förr och jag är irriterad och less konstant. Jag önskar att jag aldrig flyttat hit.Jag önskar jag vore en annan människa. Jag önskar att hela muren var riven. Efter alla dessa år står den hel med ett par rispor i. Finns inte en chans att jag kan bryta ner den. Alltid samma tankar om hur kass jag är, att inte komma någon för nära eller berätta precis allt om dig till någon. Att alltid tro att personer ska skratta åt dig. Höra av alla att du inte säger något när det enda du gör är skriker innombords.
Jag behöver något positvit besked snart, annars kommer jag bli ett vrak.
Livet förändras , och där finns du.
Hej igen min ensamma dammiga blogg.
Jag kämpade verkligen hårt för att få mig så perfekt som möjligt där ett tag. Ett tag hade jag nästan lyckats. Men nu har jag trillat tillbaka i mörkret. En del av mig säger att det är dags för mig att ta tag i mitt liv igen, precis som förr. En annan del av mig säger att jag kommer förstöra allt annat i mitt liv och jag försöker. Jag mår helt enkelt inte bra längre. Jag måste få tillbaka mig själv som jag var tidigare. Det var på den tiden jag var lycklig med mig själv.
Även om världen runt om mig har ändras enormt och blivit perfekt står jag fortfarande i det där djupa hålet och bara trampar. Ju mer jag trampar desto djupare faller jag.
Jag har flyttat ifrån allt det trygga, allt som jag känner mig trygg i har jag lämnat bakom mig, i ett annat land. Här finns bara jag och en massa ansvar. Jag vill bara krypa ihop och bara gömma mig för världen, medans den andra delen vill vara stark och visa att jag klarar det här.
Men alla där ute vet, bor man själv hamnar man i de där gamla tankarna igen, de där sköna tankarna att man behöver inte äta, du sparar pengar om du inte äter.. Om du äter kan du lätt sätta fingrarna i halsen och bara spy upp allt igen. Men det är då man måste tänka om, är det verkligen värt det ?
Och sanningen just nu är nog.. Det är värt det.
Du trodde du nått toppen men det visade sig att du var på botten
Bryter ihop och gömmer sen all sorg inom mig. Vem är jag egentligen? jag har verkligen tappat bort mig själv. Jag är ingen vanlig tjej, för hur är egentligen en sån? Blåmärken över hela mig och varje gång man nuddar gör det så ont. har någon slagit mig? Nej. Har jag själv gjort mig illa? Nej. bara någon nuddar mig får jag blåmärken. jag är kritvit, dels för att min bränna försvunnit men även för att jag inte äter något. Det snurrar så mycket i min skalle att jag ibland inte vet vad jag heter. Fått uppleva känslor som att allt svartnat och sett saker som egentligen inte finns. Jag har fått höra de där orden man strävat efter länge, "Du är så himla smal" Det puffar på ens självförtroende men till vilken nytta? För vad de än säger så känner man sig ful, äcklig och fet. Ger du upp en dag blir det bara värre och man faller tillbaka till mörkret. Man blir hårdare mot sig själv och det finns ingen hjälp att få. Ens egna lilla regel är att aldrig berätta för någon om ens små röster i huvet som så snllt berättar för en att man är värdelös, att man är så sjukt jävla fet och inte förtjänar något. Jag har fått upplevt allt. jag har rasat i vikt, verkligen rasat. Och nu vill jag bara ha tillbaka mitt liv igen.
slutet till att börja ett nytt liv.
S har varit otrogen med mig för sista gången. nu är det farväl. Jag tänker aldrig på mig själv längre och det är tragiskt. Måste börja tänka på att göra det jag vill och ingen annan. Börja förstå att det inte är jag som är värdelös. sluta gilla svin som trycker ner en. Sluta gilla svin som annars går och hånglar upp första bästa tjej. det är över nu. För nu ska jag skaffa mig ett sunt liv utan killar. Haha kan aldrig sluta leka med tanken på att lura honom med att bli lesbisk. Det vore kung fr att det har alltid varit en stor rädsla i hans ögon. Problemet är väl att jag inte är lesbisk. jag klarar mig så bra utan han. sista året gå gymnasiet nu. nu ska det supas nu ska det tränas.
Jag ska bli kung och njuta av varje minut.
Pillertriller
Mitt liv är skit men änd bättre.
Jag är fet och blir aldrig smal.
Får skylla mig själv och kämpa vidare som fan.
Jag ska bli smal och jag ska ge allt för det.
Bloggen blir nog nerlaggd nu.
Adjö, vi ses i ett smalare liv.
Jag är fet och blir aldrig smal.
Får skylla mig själv och kämpa vidare som fan.
Jag ska bli smal och jag ska ge allt för det.
Bloggen blir nog nerlaggd nu.
Adjö, vi ses i ett smalare liv.
fat girl, you will never ever be that thin
Fick på mig en tröja som varit förliten i säkert ett år! Fick till och med på mig push up bhn under. Känner mig mycket smalare med den på. De blir lixom mycket större än magen. Idag känns allt förjävla bra!
Lovat mig själv att bara äta på morgonen nu. Måste verkligen börja äta frukost. Går ju ändå en hel del under dagen så det förbränns. Nya regeln för mig är äta va fan jag vill innan klockan 12 på morgonen ( sover jag längre så fuck it! Ingen mat för dig bruden!) Sen för att undvika problem och ara föräldrar äter jag middag med dom. Sedan vatten dricka hela dagen. Tror ärligt det här kommer fungera. Det måste bara det.
Vill egentligen dra mig iväg till gymmet nu men lovat att träffa J idag. till veckan blir det hårdträna, leva på tabletter och vatten, leva livet utan alkohol och droger.
Jag ska sluta dricka nu. det här håller inte längre.
Lovat mig själv att bara äta på morgonen nu. Måste verkligen börja äta frukost. Går ju ändå en hel del under dagen så det förbränns. Nya regeln för mig är äta va fan jag vill innan klockan 12 på morgonen ( sover jag längre så fuck it! Ingen mat för dig bruden!) Sen för att undvika problem och ara föräldrar äter jag middag med dom. Sedan vatten dricka hela dagen. Tror ärligt det här kommer fungera. Det måste bara det.
Vill egentligen dra mig iväg till gymmet nu men lovat att träffa J idag. till veckan blir det hårdträna, leva på tabletter och vatten, leva livet utan alkohol och droger.
Jag ska sluta dricka nu. det här håller inte längre.
Thinspo
Det är så här du blir.. Om du inte tar kontrollen nu.
som det är nu
Jodå, visst har det gått framåt. men nu står det still. apa. men det ska fixa sig. jag ska fixa det.
-
Det är fint. Det är fan fint
when the drug don´t work no more you get high on life.
Det känns rent ut sagt förjävligt. Helt jävla värdelöst vad jag kronglar till precis allting. jag tappar bort allt! vänner, nycklar, biljetter, pojkvännen. Det mesta. Visst vet jag vart pojkvännen håller hus men inte hur det är mellan oss. Blir fett less på mig själv.
Kan glädja mig med att det ända som sjunkit ner i magen min idag är fem plättar och ett glas mjölk.
Tyvärr tror jag jag blivit laktosintolerant eller liknande eftersom jag mår så jäkla illa när jag druckit mjölk eller någon som innehåller mjölk.
Tog en lång promenad idag med så ligger nog på noll kcal idag. Kanske minus om jag har tur.
Mår fett illa nu. Vill bara krypa ner i sängen. skjuta mig själv. Hänga mig. spy. skära mig. Jag orkar inte det här längre. Jag blir aldrig smal. det går bara inte. Fet ful äcklig vidrig jäkla äcklig tjej.
Kan glädja mig med att det ända som sjunkit ner i magen min idag är fem plättar och ett glas mjölk.
Tyvärr tror jag jag blivit laktosintolerant eller liknande eftersom jag mår så jäkla illa när jag druckit mjölk eller någon som innehåller mjölk.
Tog en lång promenad idag med så ligger nog på noll kcal idag. Kanske minus om jag har tur.
Mår fett illa nu. Vill bara krypa ner i sängen. skjuta mig själv. Hänga mig. spy. skära mig. Jag orkar inte det här längre. Jag blir aldrig smal. det går bara inte. Fet ful äcklig vidrig jäkla äcklig tjej.
Underbart!
Det är verkligen galet vad känslan gör en glad! Det var verkligen länge sedan jag var så här glad! Visst finns det lite negativa saker som ligger där och gnager men ska jag alltid hålla på och uppmärksamma dom så känns känslan inte lika underbar! Det kurrar och det skriker. Men fan. Jag känner mig så överlägsen och duktig! Hela dagen i stort sett! Utom i morse när jag åt frukost med S.
en macka UTAN smör! & vatten till det
Känns förjävla bra, var bara tvungen att säga det.
Köpt ett par reebook easytone med så nu blir det promenader hela dagarna!
Hejäckligatjej
Jag känner mig som äckligaste tjejen någonsin.
Jag äter som bara den.
Jag får inte bort mina utslag.
Jag klarar inte av någonting.
Jag har en sjukt fet mage.
jag är bara helt äcklig helt enkelt.
Mina utslag kommer kanske inte försvinna på över ett år.
Hur ska jag klara mig?
Jag känner mig så jäkla äcklig.
Jag äter som bara den.
Jag får inte bort mina utslag.
Jag klarar inte av någonting.
Jag har en sjukt fet mage.
jag är bara helt äcklig helt enkelt.
Mina utslag kommer kanske inte försvinna på över ett år.
Hur ska jag klara mig?
Jag känner mig så jäkla äcklig.
Det blir aldrig bättre det blir bara mindre dåligt.
Jag klarade mig. jag överlevde.
Nya tag och nya dar. Fick höra av min moster att jag ser mager ut. Jag är glad!
Fick höra av S att jag såg fet ut. mitt smil räckte inte längre alltså.
För att släcka den brinnande känslan i magen, i huvet och i halsen ska jag nu dra mig iväg för att inskaffa mig skor. Känns som det hjälper just nu. 
